74.

Ni finns där på väggen i mitt sovrum. Jag brukar titta på er innan jag somnar. Gamla vänner, nya vänner, de som försvann, de som består. Varje enskilt foto i sig är en epok och en historia i livet och jag gillar att bli nostalgisk och minnas det som var just då. Under sängkläder från Åhléns i finaste brun och med en härligt orange Viola Gråsten-filt väntar jag på att den perfekta fottemperaturen ska infinna sig. Och jag funderar på tusentals saker. En fråga som ofta återkommer är frågan om pojkvännen. Kommer det dyka upp en sådan igen? Kärlek, förälskelse, längtan och passion. Någon att ligga sked med. För sked, det är tamejfan en av de bästa grejerna i hela världen. Ja. Den är där uppe i topplistan och tävlar mot stöddiga deltagare som kexchoklad, svalor och krämiga soppor. Och jag burrar in mig ännu mera i täcket och ler till minnet av en varm kropp bakom min rygg. Men det är väl ungefär det stannar. För sen blir pojkvänstanken bökig. Det finns ingen tid, lust eller ork för någon annan än mig själv i skrivande stund.

I Second Hand-drömmarnas land väljer och vrakar jag bland Erik Kolds alla härliga plastprylar och får välja vilken färg jag vill på både Pantons alla verk och Bumlingar från Ateljé Lyktan. Storasyster är roten till detta extremt eskalerande intresse och nöje och jag tackar henne för att hon öppnade dörren till alla fina saker från 50-, 60- och 70-talet. Loppisar har blivit höjdpunkten på veckorna. Vidare saknar jag en rödhårig sate som huserar på tok för mycket i den gudsförgätna staden Göteborg. Vad gör du där nere hela dagarna? Hemma i finaste Borås på stöddigaste Bergsbo finns jag och Stora Brun och bara väntar. Te finns, vattenkokaren är redo, mjölken finns i kylskåpet och pepparkakorna vill bli uppkäkade under timslånga samtal om allt och lite till.