Massmördare. Självmordsbombare. Stressad busschaufför.
Om inte någon av ovanstående släcker mitt lyse så lär magen göra det förr eller senare. Vi har varit osams i många år, Kaggen och jag. Nu är det riktigt jobbigt. Krampattackerna avlöser varandra med cirka 10 minuters mellanrum och lämnar mig dubbelvikt av smärta. Och så kan det vara en period. Ibland i några timmar, en hel dag. Nu är det smärta i dagarna 3.
Det lutar väl åt en gastroskopi. Det sade de senast de klämde på Kaggen och ställde frågor om mitt bajs. En diagnos? Couldn't fucking care less. Morfin, en slägga i huvudet, vad som helst. Ta bara bort det onda så är jag nöjd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar