Den bästa månaden på hela året, då alla snygga fyller år *host*, fick ett avslut som heter duga.
En stöddigt härlig helg passerade med min stjärt på besök i
Göteborg. Fredagen var planerad sedan ett tag tillbaka men jag hade ingen aning om exakt hur fantastisk den där kvällen skulle bli.
Räfvarnas Afton var mycket mer än bara en konsert. Det var en upplevelse, ett bra kapitel, en helt klart minnesvärd kväll. De fantastiska herrarna i Räfven såg till att hela publiken klappade händer så att det sved i handflatorna och
ingen kunde sluta dan
sa och le. De gav mig en glädje jag inte kännt på länge. Nästa gång de spelar ska jag försöka få med mig så många som möjligt på detta spektakel. Bakom tunga gardiner kunde man kliva rakt in i
tidigt 1900-tal och krossa porslin, kasta paj på Räfven, dra rövarhistorier på ljugarbänken, se på starke mannen, mata djuret med mera. När konserten var slut intog en tapper DJ scenen och såg till att hela dansgolvet svängde loss. En lång kväll, en fantastisk kväll.
Vi trotsade vår värsta fiende
Bakfyllan
och drog upp tidigt på lördagsmorgonen för att sätta sprätt på alla sparpengar på varenda
loppis vi kunde hitta. På varsin
snabb springare ägde jag och Storasyster Göteborgs flesta gator och torg. Och hej och hå, så fort det går när man har en cykel som väger lika lite som mitt samvete. Vi susade fram
på tunna däck med vind i håret och fladdrande halsdukar. Det fyndades rejält dessutom. Jag kom hem med tavlor,
Erik Kold-burkar, en spegel med plastram, ett Kinashack från 60-talet och två helt underbara kaskelotter från
FM Konstglas.
Söndagen bjöd på ännu mera loppis samt ett länge efterlängtat besök på
Liseberg. Men det är ju faktisk så att jag tillhör skaran som tycker att
Liseberg var så otroligt mycket bättre när man var
3 äpplen hög. Trots detta bar jag och Storasyter varsitt fint och brunt åkpass på våra handleder. Och brunt, det är den finaste färgen! Besöket invigdes med en åktur i den där höga snurrande saken som man inte vill ska fastna. Men det gick ypperligt och vi bjöds på utsikt över ett
höstdränkt Göteborg. Sedan var det dags att beta av de roligaste attraktionerna och dessa är g
ivetvis Lisebergsbanan, Balder, Kanonen och Flumeride. Men det där riktiga
pirret i magen lyste tyvärr med sin frånvaro. Mer pirr i magen gav dock det jag mest av allt ville göra på Liseberg - spela.
Jag ville vinna kexchoklad! Flera femmor senare stod jag utan choklad. Varken kex-, mjölk- eller schweizernöt. Syrran däremot var med all rätt lika lycklig som bilden visar.
En stöddigt härlig helg passerade med min stjärt på besök i Göteborg. Fredagen var planerad sedan ett tag tillbaka men jag hade ingen aning om exakt hur fantastisk den där kvällen skulle bli. Räfvarnas Afton var mycket mer än bara en konsert. Det var en upplevelse, ett bra kapitel, en helt klart minnesvärd kväll. De fantastiska herrarna i Räfven såg till att hela publiken klappade händer så att det sved i handflatorna och ingen kunde sluta dan
sa och le. De gav mig en glädje jag inte kännt på länge. Nästa gång de spelar ska jag försöka få med mig så många som möjligt på detta spektakel. Bakom tunga gardiner kunde man kliva rakt in i tidigt 1900-tal och krossa porslin, kasta paj på Räfven, dra rövarhistorier på ljugarbänken, se på starke mannen, mata djuret med mera. När konserten var slut intog en tapper DJ scenen och såg till att hela dansgolvet svängde loss. En lång kväll, en fantastisk kväll.
Vi trotsade vår värsta fiende Bakfyllan
och drog upp tidigt på lördagsmorgonen för att sätta sprätt på alla sparpengar på varenda loppis vi kunde hitta. På varsin snabb springare ägde jag och Storasyster Göteborgs flesta gator och torg. Och hej och hå, så fort det går när man har en cykel som väger lika lite som mitt samvete. Vi susade fram 
på tunna däck med vind i håret och fladdrande halsdukar. Det fyndades rejält dessutom. Jag kom hem med tavlor, Erik Kold-burkar, en spegel med plastram, ett Kinashack från 60-talet och två helt underbara kaskelotter från FM Konstglas.
Söndagen bjöd på ännu mera loppis samt ett länge efterlängtat besök på Liseberg. Men det är ju faktisk så att jag tillhör skaran som tycker att
Liseberg var så otroligt mycket bättre när man var 3 äpplen hög. Trots detta bar jag och Storasyter varsitt fint och brunt åkpass på våra handleder. Och brunt, det är den finaste färgen! Besöket invigdes med en åktur i den där höga snurrande saken som man inte vill ska fastna. Men det gick ypperligt och vi bjöds på utsikt över ett höstdränkt Göteborg. Sedan var det dags att beta av de roligaste attraktionerna och dessa är g
ivetvis Lisebergsbanan, Balder, Kanonen och Flumeride. Men det där riktiga pirret i magen lyste tyvärr med sin frånvaro. Mer pirr i magen gav dock det jag mest av allt ville göra på Liseberg - spela. Jag ville vinna kexchoklad! Flera femmor senare stod jag utan choklad. Varken kex-, mjölk- eller schweizernöt. Syrran däremot var med all rätt lika lycklig som bilden visar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar