83.

08:02 - Tryck in ditt personnummer och avsluta med fyrkant, säger en monoton skitnödig tjejröst i luren. Jag hatar, hatar, hatar hennes röst och undrar i ett smärtsamt ögonblick om hon ser lika tråkig ut som hon låter, vem hon är gift med och om hennes ungar är fula. - Vi ringer upp dig på nummer 033-jag-har-så-tråkig-jävla-röst-att-jag-får-det-att-blöda-ur-öronen-på-folk, omkring klockan 09:10. *klick* Vad i helvete! Varför beslutade sig hela Trandareds samlade befolkning att gå och bli sjuka precis innan jul?! 09:12 - Hej, jag ringer från Trandareds Vårdcentral, hur kan jag hjälpa dig? säger en vänlig röst i andra änden. - Ja, hej. Lina heter jag. Jo, det är så att jag haft ont i magen sedan i fredags, återkommande kramper med cirka 10 minuters mellanrum sedan i lördags och håller på att krevera i smärta här nu. Här kommer de vanliga frågorna. Har du feber, hur mår bajset, vart i magen gör det ont, hur är din livssituation, äter du bra, har du sett den senaste Bond-filmen etc etc. - Jo tack. Jag är arg ganska ofta, stressad på jobbet, lägger för mycket pengar på loppis, drickar mig alldeles för full på helgerna, saknar någon så mycket att det gör ont emellanåt, funderar på att börja äta knark, sno en häst och bara galoppera i solnedgången. Nihu! Hon försöker låta ledsen när hon säger att de tyvärr inte har några tider kvar idag, alla är uppbokade. - Men om smärtan blir värre så kan du ringa Sjukvårdsupplysningen och eventuellt sätta dig på Akuten. Jo. För där vill jag ju sitta med min krampande jävla begagnade böttmage i 6 timmar lyssnades på jämrande människor som gillar att sitta där precis lika mycket som jag. - Du kan ju ringa oss imorrn igen vid samma tid och se om vi har tid men nu i juletid så är det ofta svårt att få komma hit. Du vet, folk har ju helt andra matvanor nu under jul och det kan ju stöka till en del, säger hon och letar efter förståelse. Visst. Ett grishuvud eller två på tvären i halsen kan ju bli lite knepigt. Jag blir frustrerad. Arg för att Vårdcentralerna blir fullbokade, arg för att det känns som att någon knypplar med mina tarmar, arg för att ytterligare en karensdag är det sista jag vill ha på denna månadslönen, arg för att jag vet hur mycket det suger på jobbet när det är många sjuka. Och jag blir 5 år gammal och grinar hysterisk på min sängkant i några minuter, funderar på att ringa mamma, att mamma kan blåsa på det onda sitter ju stenhårt fast sedan barndomen, känner mig skabbig och beslutar mig för att göra duschen sällskap en stund men måste skriva ett aggroinlägg i bloggen först. Tada! Here I am. *går och duschar*