100.

Epic fail.

Det knackade på dörren i morse och mitt i yrseln och den allmänt nedsatta funktionen av min kropp öppnade jag utan att titta i kikhålet. Ack och ve och skäms på mig själv för min vårdslöshet: utanför stod ingen mindre än Herpes och slog mig rakt på käften med en sådan smäll att han lämnade inte mindre än 4 mycket synliga spår av våldsamheterna på överläppen. Men vad fan, varför inte ta hela smällen samtidigt när vi ändå håller på?

Jag undviker att titta åt andra håll än rakt fram eftersom någon envisas med att rota med vassa föremål inuti skallen på mig om jag gör det - en mer fysisk form att extrem trångsynthet så att säga. Lederna i kroppen strejkar och ger mig en smak på en framtid som tant med reumatism. Näsan, denna annars så mycket mäktiga och pampiga kran slutar ta in luft med jämna mellanrum. Det lämnar mig valet att andas med munnen och således torka ut hela käften på mindre än 3 andetag. Hade jag kunnat hade jag andats med röven men det är än så länge hyfsat enkelriktat där nere. Sängen har varit min bästa vän och ovän sedan i lördags och skänker mig både feberdrömmar, frysattacker, överhettningar och liggsår.

Mitt hem är min borg på riktigt just nu. Ingen går mer än gärna in i denna smittohärd och pestsmittade lägenhet. Mor dumpade snabbt in en påse knark från Apoteket genom en mycket liten springa i dörren, konstaterade att det gick att skära i luften och flydde hem till tryggheten på Tullen igen. Ensam, övergiven, sjuk och hatad av alla letar jag glädje på nätet. Ingen redtube denna gång, kära vänner.

Saker som skänker liten lycka under besvärlig sjukdom rekommenderas nedan.

• Testa dina fågelkunskaper! Oh, kom igen nu! Smaka lite på min nördigare sida.
• Titta på Musikministeriet i SVT2 ikväll 21:30.
• Smaka på en av Carl Fredrik Holtermanns bloggar som skänker hysteriska skrattanfall med jämna mellanrum.