46.

När jag var liten och var bästa kompis med Gud trodde jag att han pissade när det regnade. Om jag fortfarande trott det hade jag sagt att han måste vara extremt pissenödig just idag. I samma takt som djupet på vattenpölarna ökar sänker sig mitt humör. Jag tappar hopp och tro på fina saker, blir mer cynisk och arg. Världen snurrar fortare och fortare utanför, problem och besvärliga tankar hopar sig och alltihop ger mig en oerhört frustrerande huvudvärk. Jag stampar på samma ställe och vill härifrån. Det kanske är dags att dra sig några mil härifrån. Huvudet är så fullproppat av tankar att det känns som om det ska sprängas vilken sekund som helst.