torsdag 1 januari 2009
87.
- "Jag tänkte bara stanna hemma i år, glo på film och mysa i Stora Brun.", svarade jag på frågan om vad jag skulle göra på nyårsafton.
- "Men, du kan ju inte sitta själv på nyårsafton! Man sitter inte själv på nyårsafton!", fick jag till svar i luren.
Någonstans måste jag ha missat detta. Om någon kan vara vänlig och upplysa mig om var i Svea Rikes Lag det står att man inte kan sitta själv på nyårsafton så vill jag gärna se. Eller står det i den där omtalade Oskrivna Regler-boken? Frågan är bara vad det är som gör nyårsafton till en så himla speciell dag. Låt oss ta en titt i det förflutna.
31/12 2007
Jag och Herr H är på fest hos någon jag inte minns namnet på som bor på en stadsdel jag inte heller minns namnet på och än mindre hittar till. Alla är kalasfulla, några spelar GuitarHero, andra länsar kylskåpet på sprit i tro om att de är osynliga, tre pinsamt berusade Gedoniter springer runt i snön utanför och skjuter raketer mer horisontellt än vertikalt.
31/12 2006
Jag är hos Herr Strand och Fröken Edberg på Hässleholmen tillsammans med Fröken Juntura och Herr Clifford. Jag har dagen innan fått det högst smärtande beskedet att det är slut mellan mig och Herr Axelsson och att det är dags att flytta isär. Jag tittar på raketer med rödgråtna ögon och är otröstlig.
31/12 2005
När jag och Herr Axelsson står med Fröken Fagerström på Stora Lekplatsen på Tullen vid tolvslaget hör vi hur helvetet brakar loss i lägenheten där festen äger rum. Han har druckit för mycket, får snedfylla och går loss på både sin sambo och lägenheten. Vi försöker rädda henne undan ett 110kg tungt muskelpaket på 190cm som är argare än matadoren blir på Ferdinand på julafton.
Nu börjar det bli besvärligt att minnas i detalj men jag kan sammanfatta många nyårsaftnar med dåliga fester, alldeles för hög volym med skitkass musik, kaskadspyor åt höger och vänster, snedfyllor, vänsterprassel, avdäckade människor i drivor, ska jag fortsätta? Anledningen till besvikelsen går nog att bäst förklara med alldeles för höga förväntningar. Varför ska nyårsafton vara så himla speciell? När allt kommer kring så känns det som vilken dag som helst i mitt liv och när klockan passerar 00:00 kommer jag fortsätta andas i samma takt, se likadan ut och fortfarande heta Lina. Ja, såvida inte Mike Patton kommer förbi, tar min hand och kysser mig passionerat.
Jag minns hur nyårsafton brukade se ut när jag var liten och bodde hemma på Tullen. Vi tittade på TV, åt en riktigt god middag, släckte ljusstaken i fönstret vid 00:00 och tittade ut över Hestra på alla raketer. Med cirka 1kg godis i magen och åtskilliga glas Herrljunga Äppelcider senare kramade jag mamma och pappa godnatt och gick mycket nöjd och lade mig i sängen och sov. Nu, flera år senare skulle jag faktiskt våga påstå att just de nyårsaftnarna var de bästa i mitt liv. God mat, människor jag tyckte om, godis och gott att dricka - alldeles, alldeles underbart.
I år valde jag bort fest och stannade hemma själv. Och tro det eller ej, men det är inte bara den överviktige stinkande mannen på bussen som talar för sig själv som firar nyår ensam. Vi är många, och det är inget konstigt eller underligt med det alls. Vi är varken sinnesrubbade eller utstötta. Vi väljer bort något till fördel för oss själva. För min del stod jag vid mitt fönster, alldeles nykter, med te i en kopp tittandes på raketerna över stan och tänkte tillbaka på hur lycklig barndom jag haft. En så här bra nyårsafton var det länge sedan jag hade.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar